Gatuhundar - bu eller bä?!

Jag har just suttit och läst en tråd ang gatuhundar som tas hit till Sverige och frågan hur dom lyckas ställa om sig till livet här.
Då fann jag mitt eget behov att uttrycka min åsikt kring utländska gatuhundar.

I många utländska länder lever hundarna vilt på gatorna. Dom parar sig okontrollerat och äter vad dom hittar, slåss om sina revir. Detta är inget som stör hundarna i fråga då dom inte vet något annat.
Dom lever som rävar och andra vilda djur lever här i Sverige.
Helt plötsligt blir dom infångade av människor, åker in på operation för att kastreras, flygs flera timmar till Sverige där dom stängs in och sätts koppel på.
Helt plötsligt försvinner deras hormoner och frihet att gå som dom vill. Dom känner doften av andra hundar som har revirmarkerat buskar och träd och tvingas in i dessa revir med hjälp av ett snöre runt halsen.
Låter detta rätt mot hunden?

Sen har vi nästa syn.
I och med att dom har parat sig okontrollerat i generationer så vet man inte vad för ärftliga sjukdomar dom bär på. Det kan vara något som inte syns på undersökningar men som märks senare i deras liv.

När vi är inne på sjukdomsbilden så finns det sjukdomar ute i övriga världen som inte finns här.
Vi har bland annat dvärgbandmasken som har kommit in i Sverige - nu säger jag inte att detta kommer från gatuhundarna men risken finns i och med dom kommer från utlandet där den är mer vanlig.

Sen framför allt så anser jag vi först borde hjälpa hundarna vi har här i Sverige som behöver nya hem.
Du kan själv se det genom att öppna Blocket och se hur många hundar som säljs som är äldre än 6 månader. Och det är bara på blocket!
Hos Hundstallet hittar jag 20 hundar som just nu söker hem, Hundar utan hem har just nu 27 st svenska hundar som behöver hem, Hittehund har 6 hundar inne just nu, 11 hundar hos Hundfrämjandet och det är alltså 64 hundar på endast 4 ställen sen finns det mååånga fler hundhem som hjälper till att omplacera hundar.

Jag säger som en annan skrev i ovannämnda tråd:
"Hjälp hundar i Sverige istället och skänk pengar till de organisationer som utför masskastrationer!"


Detta är min åsikt och saker och ting!

Kan dessutom lägga till att min hund är en omplaceringshund, köpte honom som 5 år gammal från en privatperson. Kan med det säga att det kan vara jobbigt nog med en svensk hund som man tar som omplacering.